Hej på er!
Förlåt för dålig uppdatering, men de som jag skrev i de sista inlägget tog hårt på mig.. så hårt att jag faktiskt sumpade matte nationella! Som tur var fick jag en "ny chans" att visa att jag förtjänar ett G i matte och klarade 43%, jag var 3% från gränsen till ig igen.
Dagarna flyter på segt.. Föresten har jag ju gått ur grundskolan nu och det känns skönt. Nu väntar jag spänt på ett brev från den skolan jag hoppas på! Känner att det är skönt med sommarlov och skönt med förändring.. Men ändå, fyfan vad jag saknar min klass redan. Det har gått en vecka utan dem, och det är sjukt att jag kanske aldrig mer ser hälften av dem i hela mitt liv. En del är det skönt att slippa, en del kommer jag sakna enormt mycket.
Skolavslutningsdagen var otrolig, hela dagen kändes som en slags övning, när vi gick in i kyrkan, när vi satt där längst fram och lyssnade på rektorns tal, elevrådets tal, åttor/niors musik och sång uppträdanden. Allt kändes som en övning. Balen, det kändes bara som vi umgicks och hade roligt, fram till vi sa hejdå. Då förstod jag allvaret. Då skulle jag aldrig mera se hälften av min klass, och det lär ju bli den hälft som jag aldrig ens hann säga hejdå till eftersom de försvunnit därifrån tidigare.
Jag vet att ni inte vet vilken klass jag gått i, men Tack klassen för tiden som varit.
(klassen istället för 9.. eftersom ni inte får veta om det är a, b eller c efterråt!)
Vi hörs snart igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar