tisdag 8 maj 2012

"Du är bäst"

Jag hatar att klandra ner på mina bästa vänner, de gör jag verkligen. Men jag är ju trotts allt "anonym" här, så vem vet egentligen exakt vem min bästa vän är?

Iallafall så har jag har två tjejer som är mina bästa vänner. Vi kan kalla dem för A och B. Båda två har dyslexi vilket innebär att de har läs - och skrivsvårigheter.
A - hon är den som alltid ska argumentera och alltid ha rätt. Hon blir lätt frustrerad och hon får alltid allt beröm.
B - hon är den "barnsligaste" hon skojar oftast. Hon är alltid glad och ska alltid överrösta den som pratar.

Jag får alltid höra "Du är bäst" "Du kan ju det här nu!" men inget av de sägs till mig. Jag låter självisk nu, men det är alltid A som får höra de, hon får alltid beröm. Hon blir mallig och det är jobbigt, speciellt när hon får MVG medan jag får VG, eller till och med G. Jag känner mig värdelös.. för jag blir glad bara jag klarar G liksom, då slipper jag plugga mera på just det och göra om det. Men när jag får höra allt beröm hon får, gång på gång, ibland.. flera dagar senare. Det är jobbigt.

Jag älskar dem, men ibland blir det alldeles för mycket.

Jag vet, att någon där ute tycker samma sak som mig i det här.
- Eller hur?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar